Alma Andersson

Född: 1905.03.03
Orter: Kyrkås, Järpen, Östersund

Om Alma Andersson ^

Alma Andersson föddes den 3 mars 1905 utanför äktenskapet som dotter till pigan Brita Karolina Persdotter och Anders Olofsson, änkling och hemmansägare i Bringåsen, Kyrkås. Anders och Brita Karolina gifte sig aldrig med varandra och när Alma var fem år fick mamman ytterligare ett barn men med en annan man som hon senare gifte sig med.

Alma gifte sig heller aldrig men var trolovad med en Johan Berg, född 1901 i Karlshamn, Blekinge. Johan arbetade som kyrkvaktmästare i Kyrkås där han och Alma förmodligen träffades. Men Johan hade TBC och vistades långa tider på olika sanatorier innan han avled i Strömsund 1940. Under tiden brevväxlade de mycket och Alma samlade in pengar för hans vårdvistelse och begravning.

Alma hade nära brevkontakt med sin mamma, halvsyskon på både sin pappas och mammas sida och mängder av vänner. I Almas arkiv på Landsarkivet i Östersund finns flera brev från en Palma Jenny Georga, född 31 januari 1905 i Undersåker. Palma och Alma var lika gamla och skrev mycket varmt och målande till varandra. Även om breven är korta ger de en fin insyn i deras vardag. Det mesta tyder på en kär vänskap, men formuleringarna går ibland över till något som tyder på mer än så. Det första brevet i arkivet är från 1926 när de båda är 21 år.

Alma står som tredje person från höger, iklädd frack och hög hatt.

Järpen 25 maj 1926 
Kära vännen min!!

Det är solsken! Härligt solsken! Hjärtligt tack för ditt goda och trevlig brev. Så vackert, så vackert höra dig omnämna våren, jo, jag instämmer med dig uti vårglädjen. Hur böra vi inte vara glada i ungdomens och vårens tid, och tacksamma över, att kunna deltaga i denna glädje. Ty hur många ligga ej sådana dagar på plågans läger och en längtan ut genom ett fönster till det friska sprudlande livet därute. Och deras längtan kanhända får ej bli verklighet, utan de får endast längta och äga hoppet. Ja, hur som helst kära du, hur har du haft det i pingst? Jag har sedan jag fick ditt brev varit i Björnänge också för moster var då sjuk igen så jag firade 1 maj där inte vidare trevligt, men man får ju inte tänka på det roliga alltid. Jag var den 1 maj bjuden på supébal på hotellet här, men kunde då ej vara med, och det kanske var lika bra. Jag börjar få avsmak för dans, har ej dansat sen den 6 mars, skall också försöka låta bli härefter. Pingstafton fick jag cykel, så glad jag är. Tänk hur skönt att ut och cykla ibland. På Pingsdagen på kvällen var jag och en grabb till OKLART Gärstgivaregården och köpte kaffe. Mycket trevligt. Igår annandagen var jag samt en flicka till på fest i Nyland ungdomsföreningen höll den. Pastor Arbman talade samt sånga av folkskollärare ”Räf” härifrån. Du undrar väl om han verkligen heter så, ja, men så är han väl en liten luring också. Väldigt trevlig, ung, bara 25 år förlovad ingenting att försöka göra mig för, men jag har haft den äran bli bekant med honom. Senare igår kväll vore ovan nämnda flicka och jag åter ute och cyklade en stund. Sedan följde jag med henne hem, hon kokade kaffe och vi drucko under livligt samspråk. Jag önskade bara du skulle vara här så vi kunde få vara tillsammans lite då, o då, men mellan oss är vägen lång en hälsning blott nån gång. Vi gifter oss du och jag så får vi vara tillsammans jämt, vad säger du om det? Du må hälsa så flitigt din syster Olga samt Frida. Var frisk och glad och blomstra ung! Hjärtliga hälsningar din vän ”Palma”. Skriv när tillfälle ges”


Östersund 9 september 1927
Alma
Du kära Alma-vän!

Hjärtevarmt tack för ditt efterlängtade brev. Jag ser med förvåning att det gått över en månad sen jag erhöll det. Men förlåt mig, det  är så när man om dagarna har fullt upp med arbete samt om kvällarna bli så trött. Ja, tänk du, nu har jag kommit dig lite närmare ändå. Jag är på Förlossningshemmet här i stan. Har nu varit här i 3 mån. den 28e instundande. Det är rätt så intressant må du tro, 7 småttingar har jag att sköta, små söta ungar som jag pratar och jollrar med. Så är jag med vid varje förlossning, spännande ska du tro. Nu på söndag hade vi en förlossning, och föregående vecka hade vi två, på en natt. Det ena av barnen hade vi ett sådant arbete att få liv i honom och han dog också efter 2 dygn. Vid en förlossning hade vi doktor också. Då var jag nästan lite rädd, men det gick så bra, bara man är lugn så går det. Nog är det ruskigt ibland, men det måste gå. Jag har lust för barnmorskeyrket, men det är nog inte tänkbart, ty det kostar en stor summa att lära sig. Men som barnsköterska kan jag ju redan ta plats, och de ha det riktigt bra. 

–Ja, du midsommarhelgen firade jag i Norge, cyklade till Trondheim fram och åter. Den resan glömmer jag aldrig hur underbar den var. Idylliska svängar ut efter blånande vatten, syrener och hägg i blom. Vi voro endast tre i sällskap, men roligt hade vi. Jaså, din sångfågel har kommit tillbaka, sååå, lyssnar du till hans ljuva röst? O, lilla du, vad det är gott att ha en vän i dig, jag tror på dig Alma och vill ha dig som en syster. Om vi blott finge träffas och tala med varann. Kanske jag ska resa till dig när jag far härifrån, det blir väl den sista oktober tror jag, då blir det fyra mån. Elever behöva ej vara längre om man inte själv önskar det. Roligt få komma hem i vinter igen. Nu blir här snart marknad också, kul, förstås, men men jag lär väl ej få så pass ledigt, så jag kan få gå ut och se på grannlåten. Kommer du till marknaden? Om du så gör, måste du komma till mig här, längtar efter dej, förstår du! Tack, för kyssar och kram, jag fick av dig i brevet. Det riktigt kändes, vet du. Jag ska allt kyssa till dig när jag träffar dej ska du få se. Snälla du, sänd mig några rader när du får tid, dröj inte så hemskt länge så jag hinner till Järpen igen. Kära hälsningar och stora famnen, får du av ”Palma-vännen”. Skickar dig en liten gåva på Alma-dagen.

 

Järpen 3 februari 1928
Min lilla hjärtevän!

Kära du vad det är länge sen sist. Tack så innerligt mycket för de kärkomna raderna ifrån dig! Vet du, vad jag tycker det är konstigt att jag är i Järpen igen. På torsdag före julafton reste jag hem, så svårt det var att lämna de små jag fällde en saknadens tår må du tro. Jag var ute på stan och gästa så jag höll på att bli för sen med tåget men jag kom i sista minuten. Jag längtar tillbaka, till arbetet också det var roligt många gånger också. När jag reste fick jag av min chef en förtjusande guldring till minne, det ar väl snällt! Förra lördag hade jag brev från henne, hon säger barnen äro så duktiga. Anna-Greta som du minns vem det var, hon har fått två tänder. Du nämner att du väntade jag skulle ringa något till dig som jag sagt. Ja, snälla du, jag ringde till Backmans och bad dem hälsa dig att du skulle ringa på tisdag eller onsdag. På måndag ringde jag samma vecka jag for. Har du inte hört något har de svårt för att fatta kanske, det var ändå en flicka som svarade. Så roligt det hade varit fått höra din röst en gång till, men vi får väl hoppas på återseende till sommaren igen. Om allt går väl så ska jag till stan och köp mig en sommarkappa, då vet du jag krokar iväg till dig. O, så roligt, jag hoppar i tanken därpå. Då sjunga vi en liten kille, kille kill….. Kan du tänka, jag chinglade (Förmodligen klippte håret) mig innan jag reste hem, det blev alldeles utmärkt, trivs så bra med det. Både fru Jonasson o jag gjorde det samtidigt. Usch, den där lilla svansen var väl ingenting att ångra. Har haft brev från Örebro också, vovven mår bara bra. (här är en mening med ett frågetecken i slutet övermålad med blått) Jag ville ha dig hos mig varenda dag, vad vi då skulle ha mycket att tala med varann om. Må även tala om att jag är inte hemma nu, jag är hos folkskoll. Lalanders. Har lovat mig under vårterminen. Har varit här sen dan efter nyårsdagen. Men i sommar ska jag vara ledig det ska jag sätta P för. 

Hälsa till alla Gubbarna från mig. Särskilt till din pappa och Olga. Hälsa din mamma i Krokom när du skriver till henne. Tack du för kortet du lämnade när du var och hälsade på mig i stan. Glömde du det eller skulle jag få det? Hälsningar din Palma. 

Skriv nu rätt snart är du så snäll. Må så gott. God natt, nu ska jag drömma om dej, att jag kramar dej riktigt. 

 

Prästgården 10 juni 1929
Du kära Alma-tösen!

Du är en äkta pärla som ändå inte glömt mig. Jag började nästan frukta det, men så kom de kära raderna från dig tillslut. Det var en solskensdag i dubbel mening. Tack älskling för brevet. Roligt höra du mår bra, och roar dig av hjärtans lust. Tänk att vi nu ha sol och sommar det är verkligen underbart. Vi ha här i prästgården just nu så hemskt stökigt reparation och vårstädning i full fart. Ikväll har vi slaktat kalven, så nu får vi några dagar göra innan vi tagit reda på allt. Så har jag även börjat få dra in på svångremmen betydligt denna vår, men det kan ju inte skada om man blir lite smärtare inte sant? Ska väl ta igen mig när jag får min semester, i början av juli blir jag ledig, då reser också mitt herrskap bort. Jag vet ännu inte om jag skall vara hemma eller ge mig ut på luffen, det får jag väl så småningom bestämma mig för, det beror så mycket också på väderleken, hur man kan tät(?). Kanske du ska komma till mig då, det vore kolossalt hejigt må du tro. Tag med dig (Johannes), behöver jag sätta honom inom parentes, gjorde det för säkerhet. Du sade jag skulle öppna mitt hjärta för dig, ja vet du, det gör jag nästan, vore vi tillsammans skulle du få hela. Förra söndag var jag ute och gick med en fin pojke arrendatorn här förresten, vi voro och besågo Prästfallet, ett riktigt vattenfall här i närheten. Vi sutto på en sten, fallera, härligt, härligt, men farligt, farligt. Tycker du inte som jag, det är roligt att inte vara bunden vid någon, då äger man frihet till vad som helst. Hur må din käre far, och Olga, du ska inte glömma att hälsa dem så rikligt från mig, ge dem en klapp från mig. Ja, nu kära du, har jag visst krånglat till några rader till dig på ett litet nafs, det blir så sena kvällar nu genom allt stök, så tänker man göra något extra får man ta nattskift. Hoppas du förstår vad jag skrivit. Nu ber jag dig så innerligt att du inte låter mig vänta alldeles för länge på svar från dig. Må så gott, kära vän. Tusen kära hälsningar från din längtande ’Palma-vän’……  

 

 

Följande brev är inte transkriberade i sin helhet;

Prästgården Järpen 22 oktober 1929
Allra kärestan min!

Tack tusenfalt för ditt så efterlängtade brev! Tänk jag ville nästan bli gammalstårsa så du o, jag finge flytta ihop, vad det skulle bli roligt, men du åker väl snart iväg fruktar jag och får den gyllne bojan. Om du varit hos mig nu skulle du fått äta karameller så du blev nöjd”

Prästgården Järpen 4 juli 1930
Jag tänker så på dig så jag skriver dig istället för mig. Så är det att vara kär. Vänta du när jag får tag på dig….. 

Fler lesbiska händelser
Tillbaka till toppen