Anna och Estrid

Orter: Jänkisjärvi, Piteå, Stockholm, Boden

 

Estrid Raumaniemi ^

I april 1943 föddes Estrid i Jänkisjärvi, Tornedalen. Hon hade många syskon och en sträng uppfostran i ett hem som inte hade särskilt mycket pengar. Laestadianismen präglade bygden och det mesta handlade om arbete. Estrid beskriver att det var ett äventyr att gå på dass, mycket på grund av postorderkatalogerna som låg där som lektyr och att hon redan då tyckte om att titta på tjejerna i annonserna. Att hon var lesbisk visste hon långt innan hon hade ett ord för det och hennes första kärlek var hennes skolfröken. När Estrid var drygt 20 år flyttade hon till Stockholm och blev gravid med en man som hon varit tillsammans med en kort tid. När hon berättade för sin mamma att hon var gravid bad mamman henne att komma hem till Tornedalen för att föda barnet. Estrid ville inte det då hon visste hur mycket skvaller det skulle bli på byn, men på det svarade modern bara att ”De tanter som pratar får med mig att göra!”. Fram till 1974 levde hon ensam med sin son. Länge funderade hon på om hon var ensam om att ha de tankar och känslor som hon hade för andra kvinnor. Då tog hon äntligen steget och skrev en annons i damtidningen Allers. Hon skrev mängder av versioner som hon kastade i papperskorgen, men till slut skickade hon iväg brevet.

 

Anna Stenberg ^

Inte långt därifrån, i Luleå, satt Anna Stenberg och skrev svaret på Estrids annons. Hon var nyskild och hade två små barn och minns än idag vad som stod i annonsen, för den uttryckte precis vad Anna själv önskade i sitt liv; ”Jag söker kärleken i mitt liv. Jag söker en kvinna som kan älska mig för den jag är”. Redan som 17-åring hade Anna gift sig med en man och fått två barn. Men det kändes aldrig rätt. Egentligen hade hon redan som liten vetat att det var kvinnor som gällde, men det sociala trycket att gifta sig med en man var så stort att hon trodde det var enda sättet att leva på. Anna och hennes man levde tillsammans i 11 år men när hon väl berättade för honom att hon ville skiljas, eftersom hon längtade efter en kvinnas kärlek, visade det sig att han redan förstått att hon var lesbisk. När hon såg Estrids annons strax därefter tog det inte lång stund innan hon svarade.

 

Den första träffen ^

Även om Estrid fick många svar var det bara ett som kom från Norrbotten; Annas svar. Hon kollade upp Anna i telefonkatalogen och såg att hon var skriven tillsammans med en man på samma adress. Under lång tid vågade Estrid tid inte svara på Annas brev. Istället tog hon bilen och körde förbi det hus som Anna angett som adress. Med fjärilar dansande i bröstet spionerade hon på huset och fick för en kort stund se Anna i fönstret. Hon bestämde sig för att ringa Anna, från jobbtelefonen. Estrid arbetade som vårdare på ett mentalsjukhus och under en rast slog hon så numret till Anna, som direkt bjöd in henne. När arbetsdagen var över åkte Estrid till Piteå för en kort stund innan det var dags för dem bägge att hämta barn från skola och dagis. Och det kändes rätt för de båda två redan från första sekunden.

– Det var som att åskan slog ned när hon tittade i mina ögon, berättar Anna.

Under ett par intensiva timmar kramades och pratade de. Båda berättar att det var kärlek vid första ögonkastet. Efter ett antal träffar bestämde de sig för att flytta ihop. I samma veva valde de att medverka i ett reportage i lokaltidningen.

– Vi gjorde det för barnens skull. Så att det inte skulle bli tissel och tassel och frågor till barnen. Vi gick ut ärligt och uppriktigt och det vann vi på.

Nu i efterhand tror de att det hade blivit mycket mer skvaller om de hållit sig undan och inte berättat öppet.

 

Välkomnande familjer ^

Både Anna och Estrid tror att deras föräldrar alltid förstått att de är lesbiska. När de berättade för dem om att de träffat en kvinna var det heller inte särskilt förvånande för någon av föräldrarna. Ett par av deras syskon tyckte det var svårt med offentligheten i media, men även det gick snart över. I Jänkisjärvi blev Anna mottagen som en dotter och de åkte ofta dit med sina tre söner. Annas pappa älskade Estrid ”mer än allt annat på jorden” säger Anna. De tre sönerna, från varsin relation med män, såg de som sina gemensamma. På somrarna åkte de på semestrar med husbilen som Estrid byggt av en folkvagnsbuss, de fiskade mycket tillsammans och tyckte hela familjen om musik och dans.

Estrid och Anna engagerade sig även i RFSL och båda har genom åren varit jourhavande vän på RFSL:s telefonlinje. De båda är övertygade om att oavsett hur ensamt det kan kännas att vara hbtq-person så finns det äkta kärlek för alla att hitta.

 

Separation blev äktenskap ^

Ett par år efter millennieskiftet hände dock något, vad exakt vet de inte själva. De bestämde sig för att separera och prova bo på varsitt håll. Men de umgicks tillsammans ofta ändå.

– Jag kunde inte sova om nätterna, jag kunde inte andas utan Anna, berättar Estrid.

De bestämde sig för att ge kärleken en chans ändå och sin återförening ville de fira storartat. 40 år efter att de träffades första gången hemma hos Anna gifte de sig i Överluleå kyrka i Boden. När deras gemensamma favoritmusik av Mozart spelades vände sig Anna till Estrid och sade

– Jag vill inte gå framför dig, och inte gå bakom dig – jag vill gå vid din sida. Jag älskar dig som du är.

När de kom ut från kyrkan sa deras son Daniel, med tårar i ögonen, att det var det finaste han varit med om i hela sitt liv.

– Ja det var magiskt, berättar Anna.

Estrid tillägger

– Ja det var mäktigt så in i bomben!

– Alla människor borde få uppleva så här stark kärlek. Vi är själsfränder och vår kärlek är idag starkare än någonsin. Jag kan fortfarande bli helt pirrig bara Estrid tittar på mig med sina blå ögon. Jag älskar allt med henne. Hennes doft, skratt och att vi har så kul tillsammans. Jag vill bara krama henne hela tiden, säger Anna.

Museets material om Anna och Estrid

På Luleå Pride 2016 arrangerade ”A Lesbian Guide” ett samtal med Anna och Estrid. Detta går att lyssna på som podd. 

Text och bild i denna folder är hämtat från Allers och Norrbottenskuriren.

Anna och Estrid

Foto: Petra Älvstrand/Norrbottenskuriren.
Dela
Fler lesbiska händelser
Tillbaka till toppen