Ida Matton

Konstnären Ida Matton

Ida föddes i Gävle. Hennes familj drev en läderfabrik och var en del av societén och affärslivet. Att lägga pengar på utbildning var en självklarhet och Ida flyttade tidigt till Stockholm där hon utbildade sig till slöjdlärare innan hon gick skulptrisutbildningen på Tekniska skolan. Skulptur var vid den här tiden en av de mest efterfrågade konstarterna och inte minst många kvinnor valde att bli just bildhuggare och många for, som Ida också gjorde, till Paris för att fördjupa sitt uttryck. Redan ett år senare, som 25-åring år 1888, debuterade hon på Salongen i Paris och hennes skulpturer blev prisade.

Hennes karriär tog raketfart samtidigt som hon kämpade såväl i Paris och internationellt som hemma i Sverige för att kvinnliga konstnärer skulle ha samma möjligheter som män att ställa ut och verka. Hon var medlem i Union des Femmes Peintres et Sculpteurs  och i Föreningen Svenska Konstnärinnor som bildades 1910. 

 

Ida Matton ca 1891 Arbete med skulpturen Förgät mig ej

 

En av de ledande inom Art Nouveau

Ida Matton blev en mycket erkänd konstnär och ställdes ut i både USA och Europa, delsvis för att hon var mycket skicklig, delvis för att hon lyckades pricka in höjdpunkten för Art nouveau, som också var Idas personliga stil. I sann Art nouveau-anda inte bara skulpterade Ida, hon var också anlitad för sin kompetens inom hantverk och måleri. 1930 arrangerades en hedersutställning för Ida Matton i Paris och hon fick under sin karriär flera utmärkelser i såväl Frankrike som Italien. I Stockholm kan hennes skulptur ”Loke” ses i Stadshusets trädgård. I Gävle finns hennes skulpturer på många platser, bland annat i Kvarnparken där hennes bronsstaty av Gustav Vasa står, eller bysten av grundaren till Gefle högre flickskola, Karolina Själander, en av mycket få skulpturer i offentliga miljöer som visar en yrkesarbetande kvinna.

 

Paris ca 1900 Ida Matton (till höger) i ateljén på 233, Rue de Faubourg Saint-Honoré, tillsammans med en okänd kvinna och ett barn

 

 

115 brev från Elyda ^

Ida skrev många brev till vänner och släkten hemma i Gävle. Men de allra flesta breven, det första skrivet i juli 1902, är från Ellie ”Elyda” Russel, operasångerska från Sydney som bodde i London. Ida anlitade flera företag för att bevaka media som publicerade något om Elyda. Programblad från konserter, affischer, reportage och tidningsnotiser från  hela världen återfinns i Ida arkivet på Carolina Rediviva i Uppsala. Tyvärr finns inga av de brev som Ida själv skickat bevarade, men hela 115 stycken flersidiga brev från Elyda som gör det möjligt att följa hur deras relation utvecklades. Den stora mängden insamlad media tillsammans med breven tyder på att det var Ida som tog rollen som förförare och att hon var mycket målinriktad att vinna Elydas hjärta.

De första breven är från 1903 då Elyda Russel uttrycker förundran över Idas omtanke och ihärdighet att brevväxla. I ett brev sänt från York Place den 13/2 1903 skriver Elyda

Thank you so much for your dear letter. I am happy to know you care so much for me. I find it strange also that you do!

Under flera år skriver de flera brev i veckan till varandra. Att det rör sig om en innerlig, fysisk kärleksrelation råder det för Odyssén inga tvivel om.

 

Bilden är tagen i en trädgård med Ida Matton och Elyda (Ellie) Russell sittande på varsin trädgårdsstol. Bakom stående Sigrid Lowisin_ och en oidentifierad kvinna i hatt. ca 1903

 

Utdrag ur breven
^

May 3´rd 1903

I had a restless night – as I felt very queer in my inside and wanted my chaufrette vivante (värmeflaska) so much. It felt lonely and cold and miserable in my big bed – I wish I could have you all the time. This morning i have such nostalgia and my friend in my ”tummy” has at last started in… (oläslig fortsättning).

/6 1903
My own dear friend.
/
…/
When there is gossip one does not know what happens and where miss Churton was jealous of you and me and our great friendship for one another. Miss Churton said one day, that she had no friend like I had and she wished she had!! Do you really think that I am less in love with ”someone” now than last year!? I fancy not! If anything it seems to be getting more and more powerful the ”in love” status. Keep up your head and courage dearest and soon I hope we shall have each other and enjoy life.
/…/
If I could come in to your studio and kiss you! With much love dearest and a hearty kiss, your own
Ellie.

Elyda, Ellie, Russell sittande i en soffa.

 

Ellie ”Elyda” Russel ^

Elyda hade skottskt ursprung men föddes i Sydney, Australien, och kom från en mycket välbärgad familj. Peter Russel School of Engineering i Sydney bär fortfarande Elydas farbrors namn sedan han gjorde en stor donation som grundade skolan. Vi vet inte exakt när Elyda föddes eller när hon kom till Europa men till en början studerade hon violin i Berlin för Herr Lauterbach. En gång när hon sjöng rådde han henne att utveckla sin sång och satsa på det som sin profession. Så småningom flyttade hon till Paris där hon antagligen träffade Ida Matton, innan hon bosatte sig i London. Hon debuterade 1903 och turnerade runt i Italien, Berlin, Paris, Norge och Sverige. The Musical Standard 5.1.1907 skriver följande om Elyda:

Unstinted praise has been bestowed on her in all these different countries and with the extremely critical Scandinavians she is a great favourite.” ”She has been inappropriately described in the English press as ´calmness personified´2. She is endeared to her friends by her warm heart and sympathetic nature as well as by the mercurial sensitiveness of her artist temperament.

 

Sigrid Lowisin, Elyda (Ellie) Russell och Ida Matton ca 1910

 

Den 16 november 1905 omnämns Elyda i veckotidningen IDUN;

Fröken Elyda Russell, en sångerska af australisk börd, gaf föregående vecka en konsert i Vetens

kapsakademien under medverkan af fröken Märtha Ohlson och herr Axel Runnqvist. Programmet företedde så vidt skilda stilarter som Scarlatti, Händel, Tschaikowsky, Massenet, Scumann, Peterson-Berger, Brahms, Sjögren och svenska folkvisor. En brokigare blandning kan näppeligen begäras af dem, som i ett konsertprograms heterogena sammansättning se dess förträfflighet. Minst pregnant tolkades 1600-talsdiktarne; föredraget, ehuru musikaliskt vackert, saknade där det flyddas stil och stämning. Men de modärna kompositionerna af Franz, Brahms m. fl. samt de svenska folkvisorna sjöngos i allmänhet godt. Rösten var en rätt klangfull sopran, fastän höjdtornerna ljödo något beslöjade och den starka andhämtningen stundom störde föredraget.

 

”Förtroendet” – En lesbisk hint? ^

Strax före det första bevarade brevet är skrivet gör Ida skulpturen ”Le secret”, som sedan översattes till ”Förtroendet”. Hon arbetade med den under våren och sommaren 1902 och avslutade den på midsommardagen. Dubbelbysten föreställer två kvinnor, den ena viskar något i den andras öra och denna lyssnar uppmärksamt. När hon ställde ut den hos l´Union des femmes peintres et sculpteurs vann den pris.

Förtroendet, skulptur i terrakotta av Ida Matton. Foto: Gävleborgs museum

 

Elyda gifter sig med en man

Odyssén har än så länge bara läst ett fåtal brev varför vi inte vet hur  relationen mellan Elyda och Ida utvecklades. Vi vet att de reste till varandra många gånger och träffade varandras familjer. Åtminstone träffade Elyda Ida Mattons bror, syster och mamma då hon hälsar till dem i breven. De reste även tillsammans, bland annat till Abisko. Åren går och de håller kontakten, men mer sällan än de första åren, och Elyda turnerar runt i Sverige medan Ida gör global karriär men med fast bostad i Paris. Samtidigt blir breven färre och färre.

På sensommaren 1919 gifter sig med en  Harold E.W. Barker i Marylebone, Middlesex. I samma veva upphör brevväxlingen, eller så är dessa brev inte sparade eller inlämnade till arkivet. Ett brev skrivs 1914 då Elyda är i Norden och turnerar. Nästa brev i samlingen är från 1920 när Elyda är på ett fartyg som passerar Röda havet, på väg till Australien med sin make.

 

Dagboken inte arkiverad

Ida och Elyda fortsatte dock ha kontakt via brev och de träffades flera gånger efter giftermålet. I ett brev från 1929 skriver Elyda att ”Me and Harold are coming to visit”. Om Elyda och Harold fick några barn är okänt men tack vare digitala arkiv över väljare i engelska valet 1947 vet vi att Elyda då fortfarande bodde i London. Om Ida vet vi att hennes karriär som framgångsrik konstnär fortsatte men inte så mycket om hennes privatliv. Dagboken som finns i familjens ägo sträcker sig bara, åtminstone vad vi vet, till 1903.  Hon var flera gånger i Abisko som turist i sällskap av olika kvinnor. Där målade hon tavlor över fjällvärlden som bland annat ställdes ut på Kvinnornas salong 1927.  Hon besökte även Umeå och Holmsund. Mellan 1914 och 1929 samt 1932-1949 bodde hon i Gävle där hon den 7 juli dog av en hjärnblödning. Ida var då 86 år gammal.

 

På kortets framsida med penna Anna Bielke. Eva Lychou. 1919. Årtalet även blindstämplat i fotografiets nedre högra hörn

 

 

Ida Matton, stående till vänster, tillsammans med sju vänner på fjälltur. Paus med kaffe och cigaretter. Abisko. cirka 1920-1930

 

Ida Matton, sittande till höger, med vänner på utflykt. Troligen svenska kolonin i Paris.

 

 

Museets material om Ida

Samtliga brev från Elyda till Ida finns på Carolina Rediviva i Uppsala samt digitalt i det lesbiska museets digitala arkiv.

Vet du mer om Ida Matton?
Hör av dig till odysse@lesbiskmakt.nu. 

Ida Matton.
Kopia av skulpturen "Amor och Psyche" av Ida Matton. Gips. Foto: Gävleborgs museum
Skulptur i vit marmor, "Dolce far niente" av Ida Matton. Foto: Gävleborgs museum
Blindstämplat på fotografiets framsida Albin, Photographé del la Cour Royale de Suede, 16, Place du Havre, Paris.
Ida Matton i Holmsund utanför Umeå 1915
Ida arbetar med skulpturen Moliére ca 1915 Skulpturen utfördes för Kungl. Dramatiska teaterns i Stockholm foajé.
Dela
Fler lesbiska händelser
Tillbaka till toppen